Skydda lagrade vaxramar mot angrepp av vaxmott

© Lotta Fabricius Kristiansen

Vax som är helt övertäckt av vaxmottlarver och kokonger.

© Lotta Fabricius Kristiansen

Genom att gasa lagret med vax med ättiksyra kan vaxet smittrenas från nosemasporer. Ångorna dödar också vissa stadier av vaxmott och verkar
avskräckande på möss.

Vaxmott är ett av de vanligaste skadedjuren i lagrade vaxramar. Det är larverna, inte de vuxna fjärilarna, som orsakar skadorna genom att äta bivax, kokongrester och pollen. Särskilt utsatta är mörka yngelramar, medan ljusa ramar från skattlådor angrips mer sällan eller i mindre omfattning.

När ramar förvaras utanför bisamhället bör de skyddas mot angrepp av vaxmott. Risken är störst under den varma årstiden, då utvecklingen från ägg till vuxen fjäril går snabbast. Vid temperaturer omkring 25–30 °C kan utvecklingen fullbordas på ungefär fyra veckor, medan den går betydligt långsammare vid lägre temperaturer.

Det mest effektiva sättet att förebygga angrepp är att förvara ramarna svalt och torrt. Långvarig exponering för temperaturer under –10 °C dödar vaxmottens samtliga utvecklingsstadier och är därför en effektiv metod för att sanera angripna ramar.

Om ramarna måste lagras vid högre temperatur bör de kontrolleras regelbundet och förvaras så att vaxmottens utveckling försvåras. En god vaxförnyelse, där gamla och mörka yngelramar successivt tas ur bruk och smälts om, minskar också risken för angrepp. Vidare kan lagrade ramar gasas med ättiksyra. Att gasa vaxet med ättiksyra dödar ägg och vuxna fjärilar, emedan stora larver är mer motståndskraftiga.

Under sommaren görs den bästa kontrollen av vaxmott genom att se till att allt lagrat vax passerar bisamhällen åtminstone en gång under sommaren.